 |
Miniräknare – oumbärlig för Miss 80's som
mattelärare. |
Lärare hade Miss 80's bestämt att hon inte skulle bli. Miss 80's far hade ju detta yrke och det kunde bli lite för mycket av det goda. Men prova på måste ju gå bra.
Pryon blev i en lågstadieklass. De små ettagluttatjejerna hängde i klasar runt Miss 80's på rasterna, för att hålla handen. Här fanns det ju en stor tjej att beundra (de insåg ännu inte att det också var frågan om en kommande multibloggare och twittrare). ;)
Så till undervisningen. Svenska gick ju bra, men värre var det med matten. Då Miss 80's inte själv är (eller var) något stort mattegeni, fick hon snabbt räkna på fingrarna för att kunna räkna ut om eleverna räknat rätt.
Föreställ er följande scenario:
Miss 80's: "Jaha, barn, vad är 13 + 18?" (En skog av händer i luften.)
Miss 80's: "Stefan?"(Ja, så hette barnen på den tiden.)
Stefan: "32!"
Miss 80's: *Räkna, räkna ... paus ... räkna ...* "Eh, fel!"
Musiklektionen blev däremot en succé. Miss 80's gjorde musikrebusar och spelade piano med bravur. Kanske något gått i arv från Miss 80's berömde farfar? Och lärare blev hon. Faktiskt.
 |
Skrivmaskinen – också oumbärlig för Miss 80's.
|
Kontorist (och författare)
Med Electrolux kontor som pryoplats fanns inga hemska chefer eller krävande arbetsuppgifter.
Efter lite pliktskyldigt sorterande av gem och kuvert satte sig Miss 80's helt sonika och skrev noveller. Kontorsdamen som delade rum med henne fick sedermera läsa, och gjorde faktiskt stora ögon åt att en tonåring kunde skriva så. (Lite kompensation för de usla mattekunskaperna och en kick för Miss 80's ego.)
Skådespelare
Sista pryon blev på Kungliga Dramatiska Teatern i huvudstaden. Här fick Miss 80's morsa på Lena Nyman, bli klappad på kinden (!) av Ingvar Kjellson samt frottera sig med Jarl Kulle och kompani. Till och med fastna i hissen med en del av dem. Med det är en annan historia ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar