21 oktober 2014

Teaterdrömmar på 80-talet – Miss 80's liv som skådespelare

Dramaten vet inte vad de har missat. Inte Hollywood, inte Spielberg. Inte Miss 80's heller faktiskt ... Det handlar om hennes liv som skådespelare. Och det började så snart hon kunde tala.

Miss 80's och lillasyrran ritade kulisser för brinnande livet på stora tidningsrullar från stadens lokaltidning. (Det gäller att ha en pappa med kontakter.) Sedan fick deras föräldrar komma på premiär, med veckopeng som inträde. Oftast framfördes föreställningen som improvisation, men det hände att flickorna skrev manus som de sedan lärde utantill. Det ska dock medges att kvaliteten på dessa pjäser var något lägre: All energi gick åt till att memorera replikerna.

I gymnasiet blev det mera allvar: Miss 80's fick huvudrollen som Nobban i en pjäs av Astrid Lindgren. I uppgiften ingick att trycka i sig två kokosbollar på scenen. Fuskrekvisita? Nope. Miss 80's bangade knappast, som ni säkert förstår.

Fler gymnasiepjäser följde. Ingmar, var fanns du? Steven? Såg ni inte platserna Miss 80's reserverat åt er längst fram? Nå, hon fick nöja sig med bifallet från sina skolkamrater och dessas anhöriga. Gott så.

Ätbar rekvisita i gymnasiet. Foto: Scotch Chix.
Som 29-åring stod hon inför det verkliga eldprovet: En riktig stor uppsättning som sedermera recenserades i DN och fick lysande recensioner: Den goda människan i Sezuan, i Enskedespelets tappning. Detta var en uppsättning i tält i en stor park, med ett femtiotal amatörer och proffs blandat. Regissören jobbade mycket med masscener där det stora kollektivet fick utföra danser och sånger.

Miss 80's har aldrig varit så mycket för detta med kollektiv. Hon ville ha en roll och hon ville synas! När det var dags för rollbesättning stirrade hundra ögon mot regissören i spänd förväntan. Nå? Den kvinnliga huvudrollen gick till ett proffs, den manliga likaså. Och merparten stannade kvar i kollektivet.

Men Miss 80's och några till fick biroller! Med åtminstone ett tjugotal repliker, varav en lång monolog! Hon skulle ikläda sig rollen som en av de tre systrarna som var ... eh ... prostituerad. En av kärnreplikerna var: "Hänger du med?" (Han hängde inte med.)

Nu vidtog timmar, dagar, månader av repetitioner. Det var blött, kallt, regnigt; medan de satt i timmar och väntade på att just deras scener skulle "läggas". Glamouren lyste totalt med sin frånvaro.

Korv med bröd – den stående menyn under teaterrepetitionerna. 
Foto: Wikimedia.org.
De flesta skådespelarna var antingen i 40-årsåldern eller också "twenty-something". Miss 80's var i princip den enda som var mitt emellan, och en av de få som inte bodde granne med tältet.





I avsaknad av bil och kommunala förbindelser återstod bara ett alternativ: skaffa moppe.

Sagt och gjort. Som 29-åring äntrade hon en Vespa Superbravo med störtkruka
och ilade till och från teatern. Ibland iförd horsminkning, vilket föranledde rop från förbipasserande: "Är det påsk eller?" Men succé gjorde de och fick DN på stans guldkänga.

Kungliga dramatiska teatern. Foto: W.J. Arendshorst.















Så till den sista meriten i Miss 80's liv som skådespelare. Hon har faktiskt pryat på Dramaten. Morsat på Lena Nyman och Ingvar Kjellson. Frotterat sig med Jarl Kulle och kompani. Ja, hon har till och med fastnat i hissen med en del av dem.

Lennart R Svensson – ett fan av Miss 80's. 
Foto: Wikimedia.org.
Men högst smäller nog telefonsamtalet från Lennart R Svensson, som också var med i Den goda människan: "Ja, hej, det var ju du som var så bra i Enskedespelet ... kan inte du komma och uppträda och sjunga nåt till exempel?" (Syftandes på föreningens teaterkvällar.) Hm, tyvärr ... Där satte självförtroendet stopp.

Nu bidar Miss 80's sin tid tills hon slår igenom som författare och vilar till dess på gamla lagrar.

2 kommentarer:

  1. Vilken kul blogg! Jag känner igen läskigt mycket. Vilket väl tyder på att jag är tillräckligt gammal för att komma ihåg 80-talet. Jo minsann. Pingvinärmar, det var snyggt det. Det hade jag på flera av de mohairtröjor jag stickade.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej och välkommen hit! Tack, vad kul att du gillar bloggen. Haha, mohairtröjorna minns jag också. Bylsigt skulle det vara, gärna med gigantiska axelvaddar. ;)

      Radera