Axelvaddar

Axelvaddsmaffian i tv-serien Dynastin.

80-talet och axelvaddar – att nämna det ena utan det andra går inte. Givetvis föll Miss 80's också offer för modetrenden att se ut som en amerikansk rugbyspelare. Ju större axelvaddar, desto trendigare.

År 1988 kom Miss 80's med bästis på den eminenta idén att sy varsin egen dräkt. Ett projekt som åstadkom mycket svett (men inga tårar, snarare motsatsen). Resultatet blev varsin svart- och vitrutig historia med lång, figursydd dräktjacka. Kjolen var desto kortare, ja så kort att den nog egentligen var ... ett brett skärp? ;) Nåja, den kunde anas under kantan på dräktjackan i alla fall. Om den sistnämnda hade axelvaddar? Jajamensan, fattas bara!

Miss 80's använde dräkten flitigt, särskilt på anställningsintervjuer. Här måste det nämnas att hon på en och samma vecka (!) fick jobbet på tre olika ställen, då hon var iklädd denna dräkt. Om det var dräktens eller Miss 80's egen förtjänst, överlåtes åt läsaren att bedöma. Kanske helt enkelt en vinnande kombination?

Axelvaddar syddes också fast i koftor, som gärna skulle vara hemstickade i pastelliga färger. Till en nyårsafton stickade Miss 80's en lång mohairkofta i skrikigt rosa garn. Ett inte helt optimalt val, då det skulle dansas under natten. Men koftan behölls självklart på.

När den skrikrosa koftan fick se dagens ljus vid en flytt, för sex år sedan, fick den tyvärr gå till de sälla jaktmarkerna. Doften hade antagit en nyans av möglig källare och axelvaddarna kunde inte sprättas bort, ty då hade ärmarna mer passat en schimpans än en 40-pluskvinna i sina bästa år.

Axelvaddar på modet igen? Nej, tack. Miss 80's har numera inbyggda egna, efter åratal av träning på gymmet. ;)

Hurra för burkskinkan!

"Det är skönt att träffa vänner och sitta runt ett bord för att tala med varann och för att dricka lite gott och äta en bit mat tillsammans. Det kan vara vad som helst, bara det är gott och lättlagat och mättar så där lagom."

Dessa revolutionerande rader inleder den lilla kokboken "Titta in på en vickning". Det kan genast avslöjas, att den inte tillhör vårens nyheter 2012. Dra i stället bort drygt 40 år, så hamnar ni rätt. Trots att kokboken inte trycktes på 80-talet, utgjorde den en del av "flytta hemifrån"-paketet för 60-talisterna, när det var dags att sätta eget bo. Fortsättningen lyder:

"Vi kan också ha haft gäster på middag. Stämningen är god och ingen vill gå till sitt. Då dukar den förutseende värdinnan upp till vickning på köksbänken med färgglada papperstallrikar, plastbestick och papp- eller plastbägare. Det är en rimlig utgift för att slippa disken på nattkröken."

Ja, detta var alltså en modern liten kokbok då det begav sig. Troligen lät det ungefär så här på redaktionen:

– Boken måste ligga i tiden! Vi måste använda alla dessa fantastiska burkar som nu finns i handeln.

– Ja! Då tar vi burkskinka! Den finns ju i både svenska och utländska märken! Vi skriver så här:

"Hurra för burkskinkan! utbrister man med rätta då och då. Oväntade situationer uppstår ibland och man finner plötsligt att man nog borde bjuda sina gäster på det där extra målet man inte var klok att planera i förväg. Ingen panik om man har burkskinka hemma!"

– Men glöm inte inspirationen från Amerika! Vi komponerar en ... ja, nu vet jag: en jättepizza! Med "lite av varje" som man ju har i kyl och skafferi. Ni vet: sardeller, musslor, löjrom och färska räkor! Självklart ska den bakas av sconesmix ...

– Jag har en ännu bättre idé, som vi avslutar med: hamburgare! Ni vet, den där färsbiffen som ursprungligen kommer från Tyskland. Så här skriver vi:

"Nu kan man köpa den djupfryst och därmed borde man vara nöjd, Men kvalitén på våra vanligaste djupfrysta hamburgare inbjuder inte till förnöjsamhet. Vill man ha en saftig och välsmakande färsbiff, får man fortfarande göra sig besväret att tillverka den själv."

– Men hör ni, vi måste locka med finare rätter också.
I baksidestexten skriver vi så här:

"Men vi har också ett litet kapitel med exklusivare smårätter för sådana tillfällen, när ni grips av överdåd och inte bryr er så mycket om vad ni kostar på er."

År 2008 befann sig resultatet av redaktionens mödor i Miss 80's händer igen, via en loppisaffär. Cirkeln var sluten. Om hon har gripits av överdåd än? Möjligen. Men då var det inte denna kokbok som åkte fram. ;)