Studentboende på 80-talet

Väggfast telefon och högtalare på väggen. Hej, hej, 80-tal!

Miss 80's har en son som ska börja på universitetet. Vad hände? Det var ju inte länge sen Miss 80's själv tog sina pinaler för att flytta hemifrån. Eller?

Året var 1983. Platsen var Linköping. Ja, det var där och då Miss 80's själv sökte studentboende.

Att bo i studentkorridor var uteslutet för Miss 80's del, då hon aldrig har varit något större fan av kollektiva aktiviteter. Därför sökte hon endast lägenheter, vilket i ärlighetens namn gick sådär.

Första anhalten blev därför att vara inneboende i en familj. Big mistake! Mamman i familjen ville mest ha Miss 80's som sällskapsdam, då hon själv var mammaledig. Ettåringen sprang ut och in i Miss 80's rum och vred på stereons knappar. Studiero kunde hon bara glömma.

Rummet låg en bra bit utanför stan och familjen var dessutom snål. Hur tänker man, när man lagar en köttfärssås för ett helt kompani, placerar grytan mitt på bordet och sedan vägrar att ge Miss 80's en enda slev, där hon sitter med sina makaroner och djupfrysta (nåja, tinade) köttbullar?

Det gick bara att stå ut en månad – och under denna tid övernattade Miss 80's ändå mest hos en nyfunnen väninna inne i stan.

Efter att ha annonserat i lokaltidningen: "Hjälp! Skötsam, studerande, rökfri flicka söker lägenhet" började svaren ramla in. Det blev napp på en etta i andra hand, 26 kvadratmeter med kokvrå centralt. ETT EGET boende! Miss 80's var lyrisk.

Egen kokvrå med "rasseldraperi".

Stoltheten var stor: "Här bor jag!"

Tiden i andrahandsettan blev fantastisk. Hon lärde snabbt känna grannarna som var i samma ålder (18 till 25) och mycket sociala. Det sprangs mellan lägenheterna, lånades LP-skivor, tandborstar (!), fikades och förfestades. Men en dag uppdagade Miss 80's att hyran egentligen låg på cirka 500 kronor per månad medan lägenhetsägaren tog ut hela 800 kronor! Arg över detta överpris började hon leta igen.

Då dök den upp: En etta med förstahandskontrakt! En kille såg Miss 80's annons (ja, samma rökfria, studerande, skötsamma flicka var hon förstås) och ville ge bort sitt kontrakt! Givetvis tackade Miss 80's ja, till och med utan att ha sett lägenheten.

Den skötsamma, studerande, rökfria flickan, aka Miss 80's som 19-åring.

Den var på 37 kvadratmeter med stort kök och balkong! Hyra: cirka 700 kronor/månad. Att den låg nära en ganska trafikerad väg var väl inget. Den låg ju centralt! Och även efter att ha sett lägenheten var Miss 80's tvärsäker.

Nu återstod bara en sak: att få hyresvärden att gå med på kontraktsskrivning. Men här blev det stopp! Värden (en målare i pensionsåldern som andats in lite för mycket farliga ångor) sade NEJ! Detta trots att Miss 80's så fint hade nigit och tagit i hand. Han hade "andra i kö", påstod han.

Men efter några dagar (då Miss 80's gråtit av förtvivlan) ringde han upp henne och sade halvsurt på bred östgötska: "Jag tyckte så synd om dig, så OKEJ då, du får väl lägenheten då ..."

To be continued ...


Foton: Ur Miss 80's privata fotoalbum från 1983. Digitala bilder? Hehe, knappast!

Lärdomar från skolan

"Bubbelbok" att skriva F i.

Miss 80's gick i skolan länge. Kanske alldeles för länge. Närmare bestämt – 17 år!

Vad hon lärde sig? Ja, inte är det Centraleuropas floder på blå stenciler som sitter i ryggmärgen. Här är en sammanfattning med några råd i backspegeln:

1. Grundskolan (med start år 1971): Se för Guds skull till att inte kunna läsa om du börjar skolan detta år. Läraren anser att dina föräldrar är svikare, som övertagit hennes uppgift! Sitt och skriv F, sida upp och sida ner, fast du redan läst alla Gösta Knutssons kapitelböcker om Pelle Svanslös.

Läraren bör låta eleverna hjula och gå ner i brygga utan att ha låtit dessa öva innan. Hon bör sedan sätta betyg utifrån detta. Om eleverna lär sig det hela efter att ha fått öva efter betygsättningen? Sorry for them.

Tyskans prepositioner fastnar bäst om de lärs in under taktfast dirigerande av en trevlig magister i grön polyesterkavaj: "An, auf, hinter, in, neben ...".

2. Gymnasiet (med start år 1980): Var jättetrevlig mot lärarna och plugga järnet där det behövs, så går det bra. Gå på många skoldanser, arrangera skoldanser och se till att bli kär. Pussas bakom skåpen och lägg kärleksbrev däri. Men försumma för den skull inte läxorna. Bli inte helt nödvändigtvis hjärtekrossad ett halvår före examen, men om så sker – se råd nummer ett under denna rubrik. Då kan du sjunga: "Vi har tagit studenten, fy fan vad vi är bra" med gott samvete.

Bild lånad från studentonline.se.

3. Universitetet (med start år 1983): Välj gärna "fel" linje första året, i stället för att ta ett sabbatsår. Det fungerar ungefär likadant. Kontentan blir många fester och många trevliga bekantskaper. Drick vinbål ur badkar (!) i studentkorridorer, köa hela natten för att säkert få biljetter till nästa fest och snåla inte med studielånet. Det ska räcka till såväl kurslitteratur som trendiga kläder och solariesolande.

Välj rätt linje nästa år, spetsa alla tentor och ta det lite lugnare med festerna. Bli gärna kär, men låt det inte gå ut över studierna. Och nu behövs det inga skåp att pussas bakom.

4. Gå ut med höga betyg men alldeles för höga studielån i bagaget – och satsa sedan på en helt annan karriär. Alltid leder det någonstans.

Och du – du klarade dig utan Centraleuropas floder. Men tyskans ramsor sitter som berget: "An, auf, hinter, in, neben ..."

Rökning på 80-talet

Cigarettreklam på 80-talet.

Någon som minns rökrutan i högstadiet? Inhägnaden på skolgården dit de tuffa släntrade, med träskorna skrapande mot asfalten och ciggen i jeansjackan? Miss 80's höll sig på behörigt avstånd från denna plats. Men nog gled hon runt på en och annan skoldans med en giftpinne i handen, mest för syns skull. För rökning var tufft.

Tufft i en annan bemärkelse var det att jobba på restaurang med rökning tillåten. Om det har Miss 80's redan bloggat. På The Restaurant from Hell fanns en dimma som skulle få den vid Lützen att blekna. Som helg- och sommarjobbare vistades Miss 80's i dessa rökdimmor under sju år. Resultatet blev en allergi mot cigarettrök som inte var helt lätt att hantera.

Gå på krogen i Stockholm på 80-talet? Javisst, om man ville skära sig fram genom luften med machete och stinka som en tobaksfabrik i en vecka efteråt. Att dessutom klä sig i stickad väst av syntet (à la H&M) var big mistake. Det var inte direkt svårt att spåra den västen sen ...

Äta på restaurang var ett mindre forskningsprojekt, med idel koll av följande: 1) Finns det rökfria bord? 2) Står de nära rökavdelningen? 3) Ska jag lyckas tajma min beställning av huvudrätten, så bordsgrannen hinner röka klart efterrättsciggen? 4) Åt vilket håll blåser det på uteserveringen? (I och för sig fortfarande ett problem i Stockholm men inte i Barcelona!)

Ta en titt på filmen nedan om den rökvänliga skolan från 80-talet. Hur tänkte de här?
Hade Marty McFly och Emmett "Doc" Brown sladdat in på skolgården och meddelat att New York skulle vara helt rökfritt trettio år senare, hade i alla fall Miss 80's sagt: "Dra den om Rödluvan också!"

PS. Till alla eventuella tonåriga läsare som trillat dit: Försök fixa hjälp! Rökning är inte tufft.

Pryo på 80-talet, del 1

Limpor från ett fantastiskt bageri (i motsats till det i Miss 80's
minnen): Xoko. Foto lånat från deras webbplats.

 

 

 

 

När Miss 80's gick i skolan (för tvåhundra år sedan), var det då och då pryoveckor. Pryo stod för praktisk yrkeslivsorientering, sedermera omdöpt till prao. (Krångla till det? Nejdå.) Ni ska nu få ta del av Miss 80's pryominnen. Here we go!

Bagare

I de tidiga tonåren närde Miss 80's en kortvarig dröm om en bagarkarriär. Tänk att få göra kreativa skapelser och dessutom få ta sig en smakbit här och där av diverse tårtor och bullar ...

Förväntansfull intog Miss 80's sin plats på Konsums bageri i Den Pyttelilla Staden. Då en av de ordinarie anställda var sjukskriven, placerades Miss 80's omgående vid ett löpande band: brödpacken! Limpor kom i en aldrig sinande ström, och skulle snabbt placeras i plastpåsar. Så nya rader med limpor, nya och åter nya. Av någon bagarverksamhet syntes inte ett spår.

Plötsligt var alla "arbetskamrater" borta. De hade tagit fikarast och "glömt" säga till barnarbetaren. Behövs det nämnas att veckan upplevdes som straffarbete och att limpj**larna även kom strömmande i Miss 80's (mar)drömmar? Än i dag tål hon inte doften! Bagarkarriär? No way.

Dekoratör

Ett år senare var det dags för pryoperiod nummer två: jobba som dekoratör. Här fick Miss 80's (i varuhusets blåa anskrämliga rock) lära sig texta vackert samt arrangera parfymer, sjalar och tvålar i vackra stilleben. Helt okej! På minuskontot kan nämnas att 100 ballonger skulle blåsas upp, men det är smällar (haha) man får ta.

Triumfen kom när Miss 80's, civilklädd, på lunchrasten visade dekorationerna för en kompis: "Titta, vad jag gjort". Hon korrigerade en tvål som hamnat lite snett, varpå en arg expedit dök upp. "Vad GÖR du? Du får inte röra våra fina dekorationer!" Miss 80's: "Men det är JAG som gjort dem ..." Expeditens ansikte skiftade nu i olika röda nyanser, varpå hon röt: "Ljuger du också?"

En halvtimme senare var Miss 80's tillbaka i blå rock och hälsade glatt på expediten, som nu (blek som en Alvedon) mumlade något ohörbart ...

Fler pryo-minnen följer!

Språkresa till England 1981

Adam Ant: Star of 1981.

80-talet var språkresornas tid och Miss 80's ville inte vara sämre än någon annan. När hon fyllt 16 var det dags: språkresa till Hastings, 1981. Nej, inte slaget vid Hastings.
Det var 915 år tidigare. Ni som inte var födda då (1981 alltså), får be mamma eller pappa förklara.

Mot Hastings
Miss 80's och hennes bästis står förväntansfulla på flygplatsen. I vänthallen vinkar föräldrarna, lugna i sin förvissning om att "barnen" är i trygga händer. Det är ju en språkresa! Inget kan väl vara mer seriöst? Nu väntar ju tre veckor av seriösa studier, i trevliga omhändertagande värdfamiljer – eller?

Kärringen
Framme på Heathrow, blir alla ungdomar upphämtade av sina värdfamiljer. Alla utom ... Miss 80's och bästisen. Tiden går och det börjar se mörkt ut, i mer än en bemärkelse.
Då dyker plötsligt trevliga Sally upp! En glad kvinna i 25-årsåldern, som ber om ursäkt och sedan levererar de bortglömda till ett gammalt hus i Hastings.

Men ack vad skenet kan bedra. Sally visar sig bara vara dottern till den riktiga "familjen", som just nu befinner sig på semester i Spanien. Efter ett par dagar kommer "familjen" hem, i form av en mycket barsk och osympatisk dam, som för länge sedan passerat "bäst före"-datum för umgänge med ungdomar. Något inhysingarna strax ska få erfara. Damen döps raskt till "Kärringen", och sedan följer några veckors helvete. Åtminstone hos "familjen".

"Maten" består oftast av vita bönor, samt härsket smör som står framme dygnet runt. Badrummet får endast användas efter enträgna böner. Annars bankar Kärringen på dörren och vrålar "I wish you could ask first!".

När Miss 80's och bästisen vill se Top of the Pops i vardagsrummet, låtsas Kärringen titta på en annan kanal, trots att hon har tv i sitt eget sovrum. Om de ens får tillgång till vardagsrummet. Det händer att Kärringen låser in sig med gubbe-och-flaska. Morgnarna efter är hon dock på något godare humör ...

Snygging och tönt
Studierna då? Jo, de inleds med ett diagnostiskt prov, för att kartlägga elevernas förkunskaper. För visst är alla här för att lära sig engelska? Lärarna är två svenska män, 25+, varav den ene en snygging och den andre en tönt. Det finns också en infödd engelsklärare, nämligen vackra Tracey, vars gunst de bägge andra genast hamnar i strid om.

Bruna påsar
Så fylls dagarna av lektioner och "excursions". Vid de sistnämnda tillfällena börjar det dyka upp mystiska, bruna påsar i Hastings papperskorgar. Det är Miss 80's och bästisens matsäckar, bestående av pickles, torrt bröd och något odrickbart. I kurskamraternas påsar däremot, trängs allehanda godsaker i form av smörgåsar och chips. Kurskamraterna, som bor i riktiga värdfamiljer, med tvätt- och strykservice och annat som man inte vill veta.

Byta familj? Nej, tyvärr, det är för sent. Man skulle ha sagt till direkt, alltså innan Kärringen kom från Spanien?!

Grottdisco och Bond
Men inte blir det en misslyckad resa för det. Det gäller bara att hålla sig "hemifrån" så mycket som möjligt. Och det saknas knappast sysselsättning:

* Godisinköp en masse, särskilt baconchips och Topic-choklad.

* Sminkinköp en masse.

* Londonresa med Bond-film (en dag efter premiären).

* Besök på Lillywhites med inköp av ... åååh ... Lyle & Scott-tröjor! Den ultimata drömmen för en tonårstjej vid denna tid. Bärs med fördel till Levis-jeans och seglarskor.

* Frossande i det kommande kungliga bröllopet, som inte kan undgå någon.

* Hemliga pubrundor och besök på grottdisco, med sjävförvållad pina dagen efter.
(Tyvärr sammanfallande med biobesöket.)

* Oförglömliga musikupplevelser med Duran Duran, Jackson Five och The Specials.

* Oräkneliga skrattattacker på rummet, åt Kärringen och kurskamraterna.

The Departure
Så är de tre veckorna till ända och färden går till flygplatsen igen. Kärringen ser sig tvungen att – som de andra (riktiga) familjerna – be om ett vykort, "Just to be sure that you made it, girls".

Kärringen väntar fortfarande på vykortet. Dock troligen på andra sidan. Eller, för att vara mer specifik, där nere ...